fredag 11 februari 2011

Mannen som vägrar förstå.

Så har Mubarak talat till nationen. Ett sårat rovdjur som vädjar om nåd. Ett koketterande byggt på arabisk retorik. En härskare som vill spela förolämpad (av sitt eget folk!). Många ord men ingen substans. Det enda han sa var egentligen: jag ska inte lyssna till er dröm om frihet, det är ni som ska lyssna på mig. Mubarak ska dö i det land han styrt så länge.

Inte ens en "militärkupp" av det slag som 1974 räddade Portugal från undergången kunde han tänka sig. Den första frågan man ställer sig, efter att ha hört president Obamas små vackra fraser ikväll är om Mubaraks plan också godkänts av Vita huset. Den planen går ut på att han ska förbli president till septembervalen. I så fall upphör varje ord om att "bli vittne till en historisk omvälvning" att äga giltighet.

Den frihet och det bröd egyptierna vädjat om i veckor av kyla, regn, våld och förnedring förnekas dem alltjämt. Därmed ökar också risken för ytterligare våld. Den gångna veckan har Frihetstorget skapat ringar över hela det egyptiska riket. Arbetsplatser har legat öde. Demonstrationerna har blivit alltfler, och solidaritetsaktioner som den idag då hundratals läkare och sjuksköterskor marscherade från sjukhusen till Frihetstorget har blivit alltmer gripande bevis på den omfattande sociala rörelse som finns i landet.

Mubarak vägrar lyssna. Kanske är han oförmögen till det. Åren i palatset med rikedomen har skilt honom från varje förståelse av det egna folket.

En sista fråga jag ställer mig ikväll är om denna vägran mött förståelse inom militärapparaten och om den i så fall blir sista ordet innan vi får bevittna något som kanske blir en nationell och politisk katastrof. Då kommer också all oro för att Muslimska brödraskapet ska bli den verkliga maktfaktorn att få betydelse. Och Egyptens väg kan då också ödelägga alla de ansträngningar som gjort för att skapa fred och samförstånd i Mellanöstern. Det är lätt att förstå den oro som israelerna känner inför en så skakig utveckling. Och lika lätt är det att förstå den bloggare i Gaza som skrev, att "all förändring är inte av godo, se på oss, vi fick Hamas."

*

The Guardian's Brian Whitaker analyserar Mubaraks tal: "It was a seriously bad speech. Mubarak seems to have totally misjudged the situation. His start, saying he was speaking as a father to his children, was shockingly patronising. The crowd in Tahrir became increasingly angry as they realised he was offering nothing more than minor concessions. He also come out with the bizarre assertion that "the current situation" is not about his personality. Everyone else can see that it is about him."