söndag 17 april 2016

Helgdramatik

Vitsippor vid Bosarpasjön, söndagen 17 april. Foto: Astrid Nydahl
Den gångna helgen inleddes med dramatik. Jag satt vid mitt skrivbord och skrev när jag hörde två ilsket tjutande motorcyklar närma sig. Jag höjde blicken och såg ner i kurvan, där kom de, nästan bredvid varandra, i mycket hög hastighet. Den ena motorcykeln lade sig i kurvan och tog sig helt igenom den. Den andra gick rakt fram, först ut på åkern och sedan, utan en ansats till inbromsning, rakt in i grannens tomt. Först träffade den en lyktstolpe mycket kraftigt, smällen var så stark att människor kom ut ur husen för att se vad som hänt. Motorcykeln låg kvar men ingen människa syntes till, så jag förstod situationens allvar och ringde ambulans. Medan jag gjorde det kom den andra motorcykeln tillbaka, mannen tog av hjälmen och gick fram till sin vän. Han böjde sig inte ens ner, stod bara och tittade. Jag anade att han var riktigt illa skadad.

Det tog kanske 8-10 minuter så kom brandbil och två ambulanser. Medan ambulanspersonalen tog sig an den skadade mannen – han hade skjutits rakt igenom en gjutjärnsgrind som låg trasig i gräsmattan och låg själv nu med halva kroppen inne i en tät häck – ankom polisen. Jag var chockad och gick hem. Händerna darrade och munhålan var helt torr. Kände väl på mig att poliserna skulle komma in till mig när det gavs tillfälle. Det blev en lång stund innan de kunde lyfta upp den skadade mannen på en spineboard och ta honom till sjukhuset. De två kvinnliga konstaplarna samlade ihop spillrorna av motorcykeln.


Sedan poliserna varit inne i vårt hem och samtalat med mig – jag var nog det enda vittnet till hela händelseförloppet – gick vi för att tala med grannen som fått den skadade mannen in på sin tomt. De hävdade att det inte rörde sig om motorcyklar utan om ”bonnatrimmade” mopeder. Det förvånade mig, eftersom de höll så hög hastighet. Det är svårt att bedöma hastigheter, men om det verkligen var mopeder har de ju med stor marginal överträtt hastighetsgränsen. På vägen är det 70, och de flesta tar kurvan utan besvär. Frågan är vilken hastighet de två unga männen höll.

När chocken lagt sig började de malande tankarna. Inte ens när jag skulle läsa kunde jag frigöra mig från dem. De maler och maler...


1 kommentar:

Anonym sa...

Du får väl byta namn på din blogg och kalla den Nydahls Accident.